00:26

Dag nummer 2 i ett blåsigt London, det har regnat en del idag, trots det har vi skippat taxi och promenerat oss till big ben, mot The Wolseley för afternoon-tea , tillbaka mot China Town för en middag.  1,4 mil har vi gått idag och det känns i fötterna!!









Början av London!

12.10 var vi framme i London på en intjänad timme i tidsskillnaden. Min mobil lyckades självklart dö redan på flygplanet och när man slutligen hamnar på hotellrummet så visar det sig att de inte har vanliga vägguttag utan jag blir tvungen att jaga en adapter, jag hittade en och med andra ord så överlevde jag det i-landsproblemet!!

Idag har vi traskat runt Trafalgar Square, provat fish and chips på irving street, spatserat på Oxford streets stråk och gjort oss bekanta med vägarna kring vårat hotell som förövrigt är mycket bättre än vad jag förväntat mig! Det är en fin stad och jag har fått ett positivt intryck, mycket påbörjade byggen (nästan överallt) men det stör mig inte, det stör nämligen mina Instagrambilder.

Samtidigt så är det hemskt, vi har fått se så många hemska sanningar i denna stad, det är uteliggare i varannat hörn och det gör så fruktansvärt ont i magen att se det, man önskar att man kunde hjälpa varenda en...








Nej

Jag hade en hel bussresa att fundera på vad jag har för mål och ambitioner annat än att hetsträna inför denna sommar, som jag alltid gjort.

Jag har insett att jag, som är väldigt känslig mot mycket (det svävar mellan allt från röd paprika till mjölk) ska börja tänka mer på kosten, äta renare, minska på gluten och kanske till och med skippa det helt och hållet.

Men hur lätt är det egentligen? Jag tror baske mig att jag har blivit beroende av socker, och jag kan knappast vara den enda? Det låter ju så himla patetiskt men jag ska lära mig att säga nej. Det kan väl inte vara så j*vla svårt? Fast jo. Jag jobbar på bygma där min kollega köper kanellängder, wienerbröd och syltbullar till hela gänget allt för ofta. Jag är honom evigt tacksam för det framtill imorgon, nu ska jag börja säga nej.